Om Kärleken, Gud och 'Galenskapen' - del 2

Ja, det 'gick sönder' helt enkelt!
Jag förmådde inte att hålla ihop den snygga och charmerande strategin...

... jag var så oändligt ensam och upptagen - dels av att gömma allt det jag var oförmögen till, men också att söka mitt hjärtas sanning och svaret på min själs djupa längtan. Många och krulliga tankar kring livets djupa mening, långa och djupsinniga diskussioner om existensens mening och mål och en evighet av rädslor och mod kantade min ungdoms vingliga väg.

Det finns ett talesätt som lyder: 'Kaos är granne med Gud'
Ja, det tror jag också. Genialitet, galenskap, konstnärskap...
Ja, min upplevelse är att de är ofrånkomligt sammanlänkade och på olika sätt utgör varandras förutsättningar.

Min längtan efter att uppleva 'sanning', 'autenticitet' och verklig kärlek har både varit min djupaste tillgång och min största svaghet här i livet. Det har lett mig in på oändligt ensamma vägar och egensinnigt strukturerade verklighetsperspektiv. Men jag har alltid känt att om inte livet får blomma så där 'på riktigt' - då kan det lika gärna vara.

På min resa emot mig själv har mina egna strategier och murar gentemot den kärlek jag sökte gång på gång raserats och fallit samman i en kaotisk, men kreativ, röra.
Min bön igenom dessa svåra år var hela tiden:
'Låt det falla, det som inte kan stå! Jag ger upp!'
En bön till det allra innersta i mig själv - och till det allra mest storslagna och vidsträckta i vårt existentiella universum.

Man kallade det 'psykos'.
Jag kallade det 'spiritual emergency'
Min diagnos blev 'Bipolär sjukdom'
I diagnostiska termer skulle mitt egna utlåtande kunna vara: Bipolär, Asperger och ADHD... till exempel!!! Ja, kanske en släng av schizofreni emellanåt, men då ganska kortvariga episoder! ;-)

Men i min verklighet var det inte fråga om någon 'sjukdom'.
Det var ett uppvaknade. En kris. En kreativ explosion.

Och i slutänden en välsignelse och en ny början!

Idag står jag på darrande, men ändå stadiga ben, i min fulla kreativa blomning.
Och jag är stolt över att jag har haft modet att gå rakt igenom 'galenskapen' - för att kunna möta livet från mitt hjärta.