lördag 31 augusti 2013

Trauma och traumahealing

Förutom att jag varit 'brukare' inom psykiatrin är jag också pedagog (rörelse, rytmik, musik), massageterapeut och snart färdig med alla moment i min utbildning till bildterapeut. Framför allt genom bildterapeutiskt arbete har jag tagit mig igenom lager efter lager och integrerat delar av mig som jag dissocierat pga trauma. De teoretiska studierna under utbildningen har också hjälpt mig mycket i min förståelse och kunskap kring hur psyket fungerar. Men jag har förundrats över att man inte inom psykiatrin i större utsträckning använder sig av den kunskap som faktiskt finns! Det bidrar till den stigmatiserande skillnad man tycks göra mellan psykologi (norm) och psykiatri (patologi). 

Jag tror faktiskt inte att skillnaden, i de allra flesta fall, är så stor egentligen.

Jag tänker att alla omedvetna trauman är omgärdade av överlevnadsstrategier och försvar av varierande styrka. (och trauman bär vi alla i olika grad och omfattning!) Om jag som behandlare kan se att symtomen ofta är ett försvar eller en strategi, så kan jag kanske möta detta med större acceptans och medvetenhet. För att man ska kunna närma sig djupa upplevelser av trauma behöver man en stabil 'container' - dvs en god kontakt med kropp, tankar, känslor och själ. Som behandlare behöver jag 'vattna på resurserna' i en takt som bygger samtidigt som det öppnar. På så vis byggs en tillitsfull kontakt. 

Alla emotionella minnen finns tillgängliga i kroppens energisystem. Genom medveten närvaro i kroppen bygger vi stabilitet i vår container. Men det är också i denna process som vi får erfara våra obearbetade trauman och detta kan komma som en överraskning, för det vi inte vill minnas och känna har vi oftast stoppat djupt ner i psykets källare. Vi är således inte medvetna om de, förrän de stiger fram ur omedvetenhetens djup.

Ju starkare och mer tillitsfull kontakt klienten upplever med sin kropp och sitt inre kommer också den skörhet som gömmer sig bakom försvaren att göra sig synlig och kännbar. Med den fysiska närvaron som 'bas' kan en god kommunikation upprättas.

Kreativa terapiformer har en förmåga att nå in 'bakom' försvaren på ett skonsamt sätt.  Exempelvis bildterapi har inbyggt i själva formen/metoden ett 'härbärgerande element' och fungerar utmärkt för att arbeta med trauma och dissociation.



Att finna utrymme att känna den ursprungliga smärtan/traumat i en trygg och kärleksfull miljö har varit av avgörande betydelse för mig. Det du känner, det läker du!


Integrering av en polaritet mellan extremt ljus och extremt mörker.


Offer och förövare. Skörhet och styrka.
                                                 

Integrering och förkroppsligande.

1 kommentar:

  1. Kraftfull konst, i samklang med det du skrivit om. Jag ser också den kreativa processen som en
    vital del av läkandet av en själslig obalans.
    Making able to feel so its possible to heal.

    SvaraRadera